Mortons neurom och skopassform
1177 beskriver Mortons sjukdom som smärta i främre delen av foten när en eller flera nerver kläms mellan ben i framfoten. Ilningar som kan stråla mot tårna, stickningar och domningar hör till det som 1177 nämner. De orden är däremot inte en metod för att avgöra orsaken hemma; flera andra besvär kan kännas på liknande sätt.
Om du har fått diagnosen eller mött termen i kontakt med vården kan du gå vidare med en praktisk skokontroll. Den visar om tåboxen ger plats, om en kant stör eller om skon rymmer ett inlägg utan ny trängsel. Vad som händer med en nerv behöver fortfarande bedömas i vården.
Tåboxens längd, bredd och höjd
I 1177:s skoråd anges att skon bör vara ungefär en centimeter längre än den längsta tån, vara tillräckligt bred och låta tårna röra sig. Längdmarginalen är alltså inte hela kontrollen. En spetsig tåbox kan vara lång men ändå samla tårna från sidorna, och en låg ovandel kan trycka ned över framfoten trots att sulans bredd ser generös ut.
Prova med den strumpa du faktiskt ska använda. Stå upp så att foten belastas, rör på tårna och känn efter om ovandelen ligger an hårt över någon del av framfoten. Kontrollera även hur foten beter sig när du tar några steg. En större sko är inte automatiskt rymligare på rätt ställe; för mycket längd kan i stället göra att foten glider framåt.
Snörning och framfotsutrymme
1177 rekommenderar snörning eller kardborre. Det gör passformen justerbar, men justeringen behöver bedömas som en helhet. Skon ska sitta kvar när hälen lämnar marken utan att snörningen pressar ovandelen och sidorna in mot framfoten.
Lossa stängningen, placera hälen längst bak och dra åt gradvis över mellanfoten. Gör sedan ett kort komfortprov. Om hälen hålls bättre samtidigt som tårna fortfarande kan röra sig har skon blivit mer stabil utan att framfoten gjorts mindre. Om tårna skjuts fram, ovandelen trycker eller du måste dra mycket hårt för att hindra glapp är skons form eller volym inte löst av snörningen.
Skons insida och innersula
Ett skonsamt material på utsidan säger inget om insidan. Känn med handen längs sömmar, kanter och övergångar, särskilt där skon böjs framför mellanfoten. Lyft ur innersulan om den är löstagbar. Den ska ligga plant, ha rätt riktning och inte bilda en uppvikt kant eller glida inne i skon.
En löstagbar innersula gör det möjligt att se hur mycket plats ett annat inlägg faktiskt tar. Om ett nytt inlägg läggs ovanpå originalsulan höjs hela foten. Då kan tåhöjden minska och hälen hamna för högt mot hälkappan. Följ därför tillverkarens besked om originalsulan ska tas ur eller ligga kvar; två mjuka lager är inte självklart en rymligare kombination.
Stabilitet utan trängsel
1177:s skoråd beskriver bland annat stadig hälkappa, bredare slitsula, en sula som står emot vridning och böjning vid tålederna. Det är olika konstruktionsdetaljer. En stadig hälkappa håller skons bakdel i form, medan en bred slitsula ger en större bas mot marken. Ingen av egenskaperna kräver att tåboxen sitter tätt.
Håll skon i händerna och jämför var sulan böjs med var dina tåleder böjs i steget. Vrid den försiktigt för att förstå konstruktionen, inte för att göra ett medicinskt test. Prova därefter skon på foten. En sko som ser stadig ut men bara sitter kvar när framfoten kläms ihop uppfyller inte hela skokontrollen.
När skokontrollen inte räcker
1177 anger kontakt med vårdcentral om du har mycket ont som inte går över. Om domning är huvudsymtomet, kommer plötsligt eller tilltar ska du inte fortsätta sortera orsaken genom skor och inlägg. Detsamma gäller efter en skada, vid sår, tydlig svullnad eller svaghet samt vid diabetes med nya fotbesvär. Vänd dig då till 1177 eller vården för bedömning.
Ett kort prov i en rymligare sko kan säga om den skon känns mindre trång. Det kan inte bekräfta eller utesluta Mortons neurom. Tryck inte ihop framfoten och leta inte efter ömhet eller klick; sådana undersökningar och tolkningen av dem hör till vården.
Efter den gränsen finns två separata fördjupningar. Om du ännu bara vet att det gör ont framtill under foten hjälper guiden om ont i trampdynan dig att skilja en konkret skokant från symptom som ska bedömas. 1177 anger också att ett främre pelottinlägg kan prövas, men hur en sådan konstruktion påverkar placering och skovolym hör hemma i den neutrala pelottguiden. Ett inlägg som skapar trängsel, en ny hård kontakt, mer smärta eller ökad domning ska inte fortsätta provas.